Medan rödskjortorna demonstrerar som värst inne i Bangkok blir vi hämtade av Jerick på den internationella flygplatsen Suvarnabhumi Airport. Han berättar att vi först skall åka förbi en av stans mångmiljonärer för att hämta Tim.
- Hon lär ut thailändska till hans 10-åriga trillingar. De går på internationell skola, men behöver lite extra stöd i sitt modersmål.
Det är faktiskt så att en lastbil med rödskjortor prejar oss en aning när vi är på väg till familjen.
- Barnen heter Four, Five och Nine, fortsätter Jerick.
När vi kommer fram får barnen ta en paus. De är nyfikna på Gustav, ställer många frågor och visar honom in i biljardrummet. Själv får jag peka och snurra på en jordglob och förklara varför det är så mörkt i Sverige på vintern. Innan vi åker därifrån har killarna letat upp Gustav på Facebook och snart har han Fyran, Femman och Nian som nya vänner på nätet.
Därhemma sitter mormor, 83, som vanligt på sin plats vid den centralt placerade trappan och ser oförskämt pigg ut. Hon äger ett av de två husen och kan tjäna lite pengar genom att hyra ut nio rum till studenter. Eftersom det är helg så föreslår Tim att vi ska gå på marknaden Chatuchak. Så blir det. Vi hamnar först på en gigantisk djuravdelning, där vi knappt hittar ut. En tragisk syn med stora leguaner, sköldpaddor, trötta hundvalpar, ekorrar och nakna små fågelungar på liten yta. Det är hemskt att se hur djuren behandlas.
Morgonen efter sitter Jerick framför teven och kollar nyheterna. Politikerna ska tydligen fortsätta sin diskussion för att blidka demonstranterna. Tim har planeringsdagar på skolan innan lärarna får sommarlov.
För oss väntar Phantit Plaza, det stora datavaruhuset, som Gustav sett fram emot. Flera våningar med hemelektronik. Han är främst ute efter mjukvara till sitt filmande. Själv föredrar jag den lokala marknaden utanför huset där vi bor - gärna tidigt om morgonen - genuint och thailändskt så det förslår. De fina lotusblommorna jag köpte till mormor skall man tydligen bara ge till munkar eller sätta i andehus. Oops! Så fel det kan bli - men jag tror inte hon tog illa upp.
3 kommentarer:
Jahaja, lite "action" så här på sluttampen. Hoppas nu bara det blir lugnt på stan och kring flygplatsen så att ni kommer hem snart. Hälsa familjen Vanichobchinda. (Phu, svårstavat!)
Oj, vad roligt att se familjen. Det är nog 33 år sedan vi träffades första gången. Hälsa Tim och Jerick att vi vill gärna ha besök i Holme! Även hälsningar till mormor, Tuk och Moe
Välkommen hem snart!
Harriet
Hej alla,
nu är vi på svensk mark, Å huva, vad kallt det är här, och regnar gör det :)
Nu ser vi fram emot stuvade makaroner och köttbullar, som Dan och Kevin visste att vi ville ha.
Jag återkommer med några sammanfattande inlägg vilken dag som helst innan bloggen får vila igen.
Skicka en kommentar