Hem till Ockelbo

- Barn mot vuxna, föreslår Christian inför sista set i den inledande volleybollmatchen. Barn förresten? Ungdomar mellan 13 och 17 år är en mer rättvis beskrivning. Till alla ungdomars glädje blir det seger och segerdans, vi vuxna får trösta oss med Happy Hour i baren. Varför inte en Frozen Marguerita eller en Frozen Strawberry Daiquiri – two for the price of one.

Monika och hennes tjejer, Moa och Tove, ska åka hem. De vill ha sin avskedsmiddag på Slow Down så det är bara att svida om direkt på restaurangen. God mat igen alltså och riktigt trevligt sällskap.

Efter middagen drar följet vidare till The Indian Bar. Pass som äger baren är thailändare och "Indian look alike", dessutom en hejare på eldshower. Våra tjejkvällar brukar börja och ibland även sluta här. Idag vill han skicka upp en Lucky Balloon med Monika och tjejerna. Det är häftigt att se den sväva upp i den mörka natten och ljuset syns länge.

Gustav och jag får ta hand om en del godsaker som de har över, svenskt kaffe, kaviar och grönmögelost på tub. Husgeråd och leksaker hjälper jag dem att transportera till massören Yao som har stor familj; fyra barn och ett barnbarn.

Monika som bor i Ockelbo kommer jag definitivt att träffa hemma i Sverige. Hon pratar varmt om en marknadshelg efter midsommar. Troligen åker jag dit och dricker en Singha med henne. Här nere på Lanta hinner man umgås mycket och lär känna varandra bra.

Miss Lanta

Aisha var mycket vacker där hon stod bland de nitton andra kvinnorna. Hon fick otroligt mycket blommor av publiken. Ett moment som kändes lite bisarrt eftersom det aldrig verkade ta slut. En assistent befriade deltagarna från alla rosor och girlanger. Det visade sig att de såldes på nytt. Snygg återanvändning kan man säga. Vinsten av blomförsäljningen gick gudskelov till skolorna på Lanta.

Efter en catwalk var det dags för deltagarna att visa sina talanger. Aisha hade bytt om till byxor och linne och körde en helläcker eldshow i takt till musik. De andra talangerna utövade traditionell dans, sång, thaiboxdans med mera. Det avslutande momenten var aftonklänning. Tyvärr var Aisha inte med bland de 10 som gick vidare till en ny bedömning.

Den härliga hängstolen på ett "Guest house" i Old Town finns fortfarande kvar. Här satt jag för precis ett år sedan. Kommer vi hit till Lanta någon fler gång ska jag se till att vi övernattar här. På den här sidan berget kan man nämligen se soluppgången.

Laanta Lanta Festival - 2010

Trummandet från orkestern anger tonen. Män klädda i långa guldkjolar och blomhalsband dansar in. Kvinnor i vackra håruppsättningar likaså. Sprakande fyrverkerier och gymnaster i mängder. Några av gymnasterna bildar en drake placerad på pelare i luften. Hantverk, kläder och massor av mat. En kontrast till det långa, lite sega, invigningstalet.

Vi är för andra året på besök i Lanta Old Town och den årliga Laanta Lanta Festival. En fest i dagarna tre som visar den kulturella mångfalden på ön. Svenskgänget är som vanligt på plats. Inte så länge som planerat kanske för vid 22-tiden faller ögonen ihop efter en lång dag som började med fyra timmar volleyboll. Här försöker Helena och Gustav få lite energi av en örtdrink serverad i bamburör.



I morgon tar vi tuk-tuken hit igen, Aisha skall delta i Miss Lanta-tävlingen med en eldshow. Jag har köpt orkidéer - det är hon värd.

Lanta Gym

En av Gustavs aktiviteter är träning på gymmet. Lanta Gym ligger på Long Beach alldeles intill huset vi bodde i förra året. För mig har det inte blivit så mycket gymmande, men nu när uppdragen lugnat sig lite ska jag hänga med dit fler gånger.

På rummet är det sängen som blir studieplatsen. Här pluggas det engelskaglosor. Idag var det slöjddag på skolan. De fick lära sig kokosnötsarbeten och korsstygn.

Första fundivet

Jag och Simon,17 år, dök tillsammans på mitt första fundive. Vi hade en tjej som divemaster. Hon heter Sy. Henne träffade vi förra året när hon hade refresh med
pappa. Denna dag kunde inte mamma följa med, hade fullt med uppdrag. Men jag kände de flesta svenskar som var med på båten. Vi gjorde två 1-timmarsdyk och vid lunchbreaket hoppade vi från båttaket. Det var mycket tjejer på båten. En av dem kunde inte dyka. Hon hade blivit bränd av en manet. Brännsåren på benet såg inte kul ut. Det hade gjort jätteont, sa hon. Ni kan läsa om det på deras familjeblogg www.familjenjacobsson.blogg.se

Till min loggbok kunde jag lägga Blacktip reef shark,Ghost pipefish,Fosters Barracuda, JW Rock mover, Durban Dancing shrimp,Spotted garden eel, Sea Blue star.

Man kan ju inte tänka på allt!

Jag skall bjuda på köttfärsås och spaghetti och har precis börjat tillagningen när Nåd kommer in.
- Var har du köpt köttet?
Då slår det mig att muslimer vill ha Halal-slaktat kött.
- Kött som är slaktat på fel sätt är inte bra för blodet och följden blir reducerad kraft under bön, förklarar han samtidigt som han med händerna visar två olika sätt att döda ett djur.
Vi försöker med hjälp av Ya reda ut om jag köpt köttet på ett godkänt ställe. Helt klarlagt blir det inte, men vi tror att det är okej. Jag jobbar vidare i köket, hungrig som bara den och köttfärsen måste ju i vilket fall som helst tillagas.

När maten är klar har Nåd redan åkt till jobbet. Farfar får den första portionen framför TV:n. Både han och Ya gillar maten och äter med god aptit. Vi avslutar med lite gröna blad med stark räkpasta. Till och med jag tycker det är gott när det bränner till i munnen.

Slutligen måste jag nämna att det har rått lite hockeyfeber här på Lanta. Jag såg dock bara sista kvartsfinalen, Sverige mot Slovakien. Vi satt där framför TV-apparaten på en öppen strandrestaurang med havets brus i bakgrunden. Här görs 2-2 målet. Glädje! Tyvärr höll den inte i sig så länge.

Matlagning med Ya - igen

Några glänsande, medelstora fiskar kokas med röd curry och räkpasta. Andra fylls med mosad röd rot och vitlök och friteras i het olja. Jag hjälper Ya så gott jag kan, om inte annat så sköter jag Habib under matlagningen. Nästa gång är det min tur att bjuda dem. Spaghetti med köttfärssås får det bli, eftersom de så gärna vill ha pasta.

Lite pingis med Nåds son och hans kompisar hinner jag också med; de pratar thailändska med mig och skrattar gott. Dyker det upp kunder på resorten så rycker jag in och tar hand om Habib. Det känns bra att jag kan hjälpa till när de är så generösa.

Tigerns år har börjat

Den 14 februari inföll det kinesiska nyåret, en stor familjehögtid i Kina. Här på Koh Lanta uppmärksammas det kinesiska nyåret med smatterband, fyrverkerier och kinesisk marknad.

Allehanda prylar och kläder säljs till fyndpriser. Schyssta T-shirts för 99 baht (23 kr), verktyg och elektronikprylar för 5 kr styck och dessutom massor av mat. En del vanlig mat - en del inte fullt så vanlig. Vad sägs om torkade gräshoppor, larver och skalbaggar som snacks.
Vill man ägna sig åt spel finns det hemgjorda sådana, typ kasta plastlåda över colaflaskor, fyra nummer i rad och kasta pil på ballonger. Gustav har vunnit en Manchester United-kudde som ska med hem till Kevin. Utan stoppning får det bli.

Slow Down volleybollturnering

En middag på Slow Down är en bra morot för vinst i söndagarnas volleybollturneringar. I gårdagens turnering var ett thailag med. De är inte intresserade av en dyr middag utan får casha in 500 baht istället. Det ger en ordentlig sporre för dem att vinna, och många middagar för pengarna. Stor motivation, vana med värmen och en hel del bollskicklighet och spänst gjorde att finalen mot svenska "Tanks" blev förhållandevis enkel.


Thailändarna hade publikens stöd och såg glada ut där de stod med ett stort glas cola (muslim = ingen alkohol) bredvid andrapristagarna som fick öl att skåla med. För egen del blev det en fjärdeplats och det får man vara nöjd med efter en intensiv vecka med flera bröllop, ett direkt efter turneringen dessutom.
Granne med volleybollplanen har det slipats och väsnats en del på senare tid. Nu förstod vi varför. En fin, nymålad longtailbåt sjösattes mitt under brinnande turnering.

I morgon går vi in på vår sjunde vecka - halva tiden kvar.

Kevin 10 år

Igår fyllde Kevin 10 år. Jag och Gustav väntade otåligt tills klockan skulle bli 6.45 därhemma. Dan hade ställt datorn i Kevins rum så vi kunde vara med och sjunga "Ja må han leva..." via Skype. Vi fick se honom sitta i sin säng och öppna paket. Nöjd och glad. Tänk om man fick vara där och krama om honom. Snyft.

Men livet på Lanta går vidare. Häromkvällen bjöd en trevlig familj från Båstad på middag, i ett hus som de provbor inför eventuellt köp. Högt beläget med en sala på taket och utsikt över havet. Huset har balinesisk stil, mycket betong i jordnära färger och sober inredning. Ett träd är placerat centralt i huset, i trädgården en dusch i form av ett vattenfall. Dagen efter gick jag på yoga vid Relax Bay. En äldre amerikanska från Santa Monica som bosatt sig här på obestämd tid har precis byggt en sala mitt i backen ner mot havet. Känslan är att vara uppe i trädkronorna. Träningspasset var skönt trots vissa jobbiga ställningar.

När jag kom hem var Gustav i full gång med att försöka få en glödlampa att lysa utan el. Han har köpt mycket elektronikgrejor såsom sladdar, motstånd, en lödkolv och en limpistol. Lär sig gör han via You Tube.

Children of the Forest insamling

Förhoppningen är att de burmesiska barnen ska få en semester de aldrig tidigare upplevt. Aktivitetsdagen till förmån för Children of the Forest anordnades igår, onsdag.
- Att barn från barnhemmet ska få se havet, träffa andra barn och få spännande upplevelser är målet, enligt grundaren.
En engelsk lärarinna från Sankla Buri startade projektet när hon hade förmånen att vistas på Koh Lanta för några år sedan. Barnhemmet som projektet stöder består av burmesiska flyktingbarn som i och med flykt till Thailand annars inte har rätt till skolgång.

Eleverna på Svenska skolan ordnade ansiktsmålning, levande enarmad bandit, fiskdamm, smyckestillverkning, pingisutmaning och liknande. Gustav och hans kompisar ansvarade för en station där man skulle gissa längd, mängd och tid. Mitt och några andra föräldrars ansvar var fikaförsäljning - 17 000 bath in i kassan.

Lotter hade sålts under veckan före aktivitetsdagen. Priser skänkta av företagare, restaurang- och barägare samt ägare till träningsanläggningar med flera. Även några lektioner i Qi Gong lottades ut. Jag hade turen med mig och vann två så kallade Sunset Cocktails på Klapa Klum Bar. Inte illa! Önskar bara att jag hade haft min käre man här att bjuda på en drink.

Klong Dao Beach - träning på stranden

Lördag morgon, sovmorgon!
När Gustav äntligen vaknar bestämmer vi oss för att ta ett träningspass och frukost på stranden. Han har inte sprungit på stranden så mycket, gör det hellre på löpband på gymmet där det finns luftkonditionering. Efter två kilometer löpning i solen gör han mig sällskap i havet. Jag springer med väst i vattnet, skonsam träning för mitt dåliga knä. För att få inspiration till snabba intervaller kom jag på att jag kunde ha en hatt med min mp3-spelare på. Med lite upptempomusik i öronen är det lättare att få frekvens på benen.

När vi kom hem tittade Aiyshas man Nathan och deras dotter Calliana förbi. Calliana är en go liten flicka på knappt fyra år. Nathan som är engelsman har bott i Thailand i tolv år. Han pratar flytande thailändska efter att ha studerat språket i Bangkok, arbetat hos munkar i sex år och levt med Aiysha här på Lanta i fem.
-Jag pratar sydthai numera. En dialekt med många annorlunda ord och uttryck, berättar han.

Under högsäsong är det han som tar hand om hus och hem samt hämtning och lämning på dagis. Aiysha jobbar med sin massagefirma över tolv timmar om dagen. Företaget är spritt på fyra olika platser på ön, med anläggningar och personal att se till. I mars när det lugnat ner sig ska vi ses lite oftare.